Avskrift av Folke Bymarks "rapsodi".
Detta blir ingen historik eller jubileusmsskrift på grund av total avsaknad av protokoll, referat eller nedtecknade händelser om klubbens historia. Det blir en rapsodisk sammanställning över de olika tidsskeenden som klubben upplevt.
Månadsskiftet september – oktober 1947 samlades några bridgesugna personer till en träff på Strand Café Alvik för att bilda en bridgeklubb.

De tappra var Åke Hernberg, Ture och Helge Nyström, Otto Åhlin, Tyko Viklander, Edmund Nordin, Einar Viberg och Gerhard Farm.
Då Alnö schackklubb fortfarande bedrev verksamhet på Strand Café blev Söderholms Café första anhalten för Alnöbridgen, och den perioden varade i fyra år. Därefter blev det Lindebergs café (f.d. Strand café) i två år och slutfasen i detta skede av verksamheten blev åtta år i HSB-lokalen som i folkmun fick benämningen "dimmornas lokal", på grund av de täta rökdimmorna.
Vilka var då de första som spelade organiserad bridge på ön?

Namnen på de första tävlande var följande: Ture Nyström, Helge Nyström, Tyko Viklander, Karl Englund, Edmund Nordin, Åke Hernberg, Valle Ågren, Arne Ågren, Einar Viberg, Ragnar Mellgren, Gerhard Farm, Otto Åhlin, Emil Englund, Ernst Grafström, Erik Englund och Einar Englund.

Se där! Vilken start - fyra bord.
Första klubbmästarna i par hette Åke Herngren och Ture Nyström och de första mixedmästarna var Dana Ågren och Arne Ågren. Ytterligare namn som tillkom efterhand och gjorde att antalet bord stabilt höll sig mellan fem och sju var: Bröderna Bror och Kalle Karlsson, bröderna Olle och Pelle Eriksson, bröderna Rune och Bengt Sundqvist, bröderna Tage, Alvar och KG Åström, Hasse Pettersson, Gustav Morin, Bengt Viklander, Erik Backlund, Gunnar Hägglund, Lasse Gelfgren, Kalle Andersson, Gunnar Morin, Åke Jakobsson och Bertil Östman. Säkert finns fler namn som borde vara med här, men har försvunnit i minnenas dunkel.
Hösten 1952 började paret Arne Ågren – Tage Åström dyka upp i prislistorna på fullt allvar och redan 1953 tog paret medalj i DM. Därefter vann de alla DM under åren 1954-1959. 1955-1959 blev det fem raka Sundsvalls-mästerskap och så kom kronan på verket med SM-vinst 1959, som följdes av en andra-placering året efter. Samma år togs ett lagbrons vid SM, där hade Arne och Tage sällskap med Helge Bogren, Nisse Källström och SE Dahlström.
En historia värd att berätta är när Bertil Östman och Arne Ågren brottades med att föra enklare och lättsammare protokoll för tävlingarna. En förmiddag i början av 50-talet försökte Bertil och Arne lösa mysteriet i kaptenshytten på Alnöfärjan och resultatet blev att bilar och folk fick vänta i tio minuter, och när protesterna från passagerarna blev alltför högljudda var det dags att lämna protokollen åt sitt öde. Bertil Östman fick några månader senare copyright på dessa protokoll.
1952 och den första Vindhemsträffen blev en triumf för Erik Jannersten med partner (hans fru). Sedan kom Arne Ågren att dominera denna stortävling som samlade en stor del av den svenska eliten i bridge genom att segra inte mindre än sju gånger. Namnen på hans partners är värt att nämna i detta sammanhang. Tre segrar med Tage Åström, en med Nils Källström, en med A. Bolmerus och en med Klara Karlsson.
Höjdpunkten för Alnögrabbarna kom när de blev uttagna att representera Sverige i OS 1960 i Turin, Italien. Resultatet blev en tolfte placering med trettiosex av världens bästa bridgespelare. Innan vi lämnar Arne Ågren för gott vill vi nämna att han deltagit i tjugo SM-finaler, vunnit tre veteran-SM tillsammans med Kjell Andersson och slutligen en femteplats tillsammans med Alvar Åström vid EM för veteraner.
Efter Arne Ågrens avflyttning kom ytterligare en Alnöpojke att hamna i fokus nämligen Tage Åströms brorsa, Alvar. Här är några av hans fina resultat; 1960-61 segrar i Vindhemsträffen med brorsan Tage. Ännu en seger noterades 1970 då tävlingen kallades Helge Bogrens minne. DM-segrare 1962 och 1965 samt 1998/90. 1962 SM-fyra och 1964 SM-sexa. Totalt har han deltagit i nio SM-finaler.
Efter detta grandiosa inledningsskede kom nedgången i verksamheten. Avflyttningar och sjukdomar gjorde att spelarantalet minskade och svårigheter med lokal bidrog till att det blev tvärstopp under ett par år. När Vibackeskolan byggdes som skola och samlingslokal så kom bridgen igång på nytt. Den som kom att dra ett tungt lass var vännen Helge Nyström, som sysslade med allt inom klubben. Han fick dessutom till stånd ett fint samarbete med Stornäsets alkoholistanstalt för bridgeutbyte och detta gjorde att det blev mycket spel under sommarperioderna.
Här vill vi också framhålla en av våra flitiga spelare, Barbro Ström, vilken var den som aktivt bidrog till denna fina sociala samverkan. Hjärtligt tack Barbro!
Denna mellanperiod blev ingen höjdartid när det gäller stora segrar. Däremot var jämnheten i klubben mycket stor, vilket de många klubbmatcherna som spelades mot Johannedal, SCA, Sund, Timrå och Bergsåker visade. Det blev ofta klara segrar med för vår klubb.
En framgång under 60-talet svarade Tage Åström med partner Tyra Rydén för, nämligen att 1969 bli svenska mästare i mixed.
På nytt blev det minskat intresse. Trots tappra försök med sommarspel på Stornäset blev det till slut stopp några år.
En händelse värd att omtala är att när pensionärerna skulle dra igång pensionärsbridgen var det Alnö BK som ställde upp med bord och utrustning i inledningsskedet. Stadsklubbarna var rädd för konkurrens och ville inte medverka.
1981 fick Alnö och hela distriktet sorg då en av våra största bridgespelare lämnade oss. Tage Åström var tillsammans med Arne Ågren under 50-talet dominanten inom Medelpadsbridgen. Även under 60-talet fortsatte hans framgångar och kulminerade med ovan nämnda SM-guld i mixed. Vi bevarar ett ljust minne efter vännen Tage.
Epok tre börjar 1982 med Helge Nyström som ledare och spel i Vibackeskolans matsal och på Stornäset. 1984 blev Folke Bymark ordförande, Yngve Sundberg sekreterare och Gunnar Morin kassör. 1986/87 tog Yngve Sundberg över ordförandeklubban och Folke sekreterarskapet. Gunnar Morin fortsatte som kassör.
1986 var startåret för sommarbridgen som har varit en framgång med mycket högt deltagarantal och med god ekonomi som följd. 1987 blev Folke på nytt ordförande med Egon Bohman som sekreterare och Yngve Sundberg som kassör. Orsakerna till dessa skiftningar inom styrelsen var stridigheter inom klubben. Efter detta spelår kom lugnet och den stora trivsamheten tillbaka vilket fortsatt fram till dagens klubbarbete. Egon Bohman , ordförande och Yngve Sundberg, kassör var Alnö BK's val för 1988. Detta kan ha varit klubbens viktigaste val då dessa två givit bridgeverksamheten på Alnö en styrka, trivsel och en vänskapsatmosfär som är enastående.
Ungdomsarbetet har kanske inte varit det allra bästa, men från 1986 och framåt har det förekommit kursverksamhet dels på ungdomsgården och dels på skolan. Nybörjarkurser har också anordnats under de sista åren.
För att titta på den ljusa framtiden, så går det att peka på 90-talets fina DM-framgångar: DM-mixed 1991/92 vanns av Ulf Henriksson –Marianne Ekroth. Tre juniorDM-lag har tagits av Per Jansson-Jens Pedersen. Vi har all anledning att hylla våra fina ungdomar för detta. De har dessutom nått framskjutna placeringar i en rad större tävlingar.
Klubbens medlemmar har flitigt deltagit i DM av olika slag, Sundsvallsligan, Allsvenskan och många större tävlingar med skiftande placeringar.
Av egna tävlingar framstår sommarbridgen och Åkes minne som de stora både ur sportslig och ekonomisk synpunkt. Med facit i hand borde Åkes minne haft namnet Helge Nyströms minne, med tanke på Helges jättestora insats för klubben. Här erinrar vi oss Helges bortgång 1988. Alltför tidigt tyckte alla medlemmarna därför att Helge var en stor trivselfaktor i klubbarbetet. Samma ljusa minne över Helge. Apropå Åkes minne så kan vi lugnt påstå att Alf Tjernberg var den som gjorde tävlingen till den succé som den blev med bland annat priser till samtliga deltagare.
1989 skedde en stor förändring då vi fick förlägga vårt bridgespel till Alnö dagcentral, vilket gjorde att trivseln för våra medlemmar och gäster ökade i mycket hög grad.
1990 gjorde datan sitt intåg och först i distriktet var Alnö BK (naturligtvis) och detta tack vare datagänget: Egon Bohman, Jouko Tokkari, Ulf Henriksson, Bengt Gustavsson, Lars Wehlin, Ulf-Martin Ödlund och Sven-Olov Hellqvist. Stort tack! Jouko Tokkari var förresten den som ordnade att deras dataföretag sponsrade med hederspriser till första sommarbridgen och lyckligtvis är det fortfarande på den vägen.
Avslutningsvis är det tid att ta fram två kämpar som i tio år gjort den lilla klubben till den stora trivselklubben och dessutom skapat en mycket stabil ekonomi (vad kan medlemmarna mer begära). De två är ju självfallet Egon Bohman, ordförande och Yngve Sundberg, kassör, två personligheter som är värda ett stort tack för sina insatser i Alnö BK.
Sedan är det ju så att man måste vara flera för att lyckas och dit räknar jag övriga styrelsemedlemmarna: Flerårige sekreteraren Bengt Gustavsson, Ulf-Martin Ödlund, Karin Ödlund, Sonja Ödlund, Per Jansson och mångårige materialförvaltaren Bertil Andersson.
Glöm inte målsättningen: Trivsel, glädje och vänskap är föreningens grund att arbeta vidare på.

Folke Bymark
Detta är en avskrift av Folke Bymarks "rapsodi" och som tillägg till denna skulle jag vilja påpeka en brist i historien, och det är Folkes egen roll i arbetet med att få klubben till den position den har i distriktet idag.
Ett stort tack till Folke för ett förtjänstfullt arbete med denna sammanställning, och ännu mer tack för arbetet för och inom klubben.

Per Jansson


 Tillbaka